Jag har några måndagar i mars hållit en kurs för en nybildad fotoförening på Atlet i Mölnlycke. Idag var det stora ”examensprovet” där vi faktiskt var ute och fotograferade, på riktigt! Förmodligen ganska skönt efter tre teoripass. Tretton personer blev vi totalt i det gråmulna vädret och här är lite bilder från eftermiddagen.
Här myllrar det av fotografer
Kursdeltagare in action
Mycket sten blev det
Ännu mera sten
Pippifåglar flög förbi
Det finns nu nio delar i min fotokurs, men som ni ser så verkar den ha tagit en paus. Detta beror på att jag har så mycket annat på gång. Jag har bland annat skrivit avtal med bokförlaget DEXT om att skriva två fotoböcker som kommer att släppas nu i höst och jag måste helt enkelt fokusera på detta. Fotokursen kommer att fortsätta i någon form och ni kommer att bli informerade, det lovar jag.
Jag hoppas ändå att ni som läst de första nio delarna av kursen har uppskattat den och lärt er en hel del. Mitt tips nu är att åka ut och fotografera så mycket som möjligt och börja umgås med andra fotografer. På så sätt garanterar du en vidareutveckling av din hobby.
Idag håller jag föredrag på Atlet. Det blir en kurs som varar i tre veckor till att börja med. Det skall bli riktigt spännande att möta lite nya, hungriga fotografer.
”A good photograph is knowing where to stand.”
– Ansel Adams
Nu bör du kunna din kamerateknik perfekt och det är då dags att gå vidare till det mer abstrakta inom fotograferingen. Innan vi börjar med kompositionsregler i nästa kursdel tänkte jag först prata lite om motiv och hur du kan fundera för att börja förmedla känslor och budskap med dina bilder, alltså hur du skapar bilder som väcker intresse. Förhoppningsvis kan detta utveckla ditt fotografiska tänkande på sikt.
Hitta dina motiv
Motiv finns överallt och då menar jag verkligen överallt! En känd fotograf har en gång sagt att han skulle kunna ta massor av bra bilder ensam i en hiss. Det han menar är att det inte nödvändigtvis är ett perfekt motiv som skapar en perfekt bild, utan istället vad du som fotograf kan göra med de motiv som dyker upp, vare sig de är bra eller dåliga.
Ett motiv kan vara allt från en person eller ett landskap till mer abstrakta saker så som en reflektion eller en form eller detalj i något större. Med tiden kommer du upptäcka vilken typ av motiv du dras till och kanske kommer du nischa dig som en fotograf inom ett speciellt område, så som natur, bröllop eller varför inte vattendroppar eller husfasader?
Givetvis skall du leta efter dina motiv, men var inte rädd för att fotografera allt möjligt som du hittar. Se det som en utmaning att skapa en bra bild från ett motiv som du nödvändigtvis inte trodde på från början.
Fotografera känslor, inte saker
Även om du i princip kan göra vad som helst till ett motiv så skall du inte fotografera motivet bara för att det finns tillgängligt. Ditt motiv blir då ett meningslöst objekt i din bild och ditt fotograferande blir statiskt och tråkigt. En anka blir en anka och en bil blir en bil, men bilden säger inte mycket mer än så och det enda du egentligen har åstadkommit är en ren dokumentation.
Oftast kanske en nybörjare blir glad över att över huvud taget hitta ett motiv, men sen läggs ingen tankekraft på hur eller varför motivet fotograferas. Själva motivjagandet visar sig bli den dominerande processen i fotograferandet, bilderna saknar känslor och budskap och du står stilla i din utveckling.
Vilket motiv du än väljer att fotografera så måste du sluta att tänka på motivet som ett fysiskt objekt och istället fundera på vad du kan förmedla för känsla genom objektet. Med känslor menar jag inte nödvändigtvis något konkret som som rädsla, glädje eller harmoni, det kan vara mycket mer subtilt än så. Det kan handla om en ren känsla, men du kan även förmedla en känsla som du själv hade vid fotoögonblicket eller ett budskap. Kanske vill du få betraktaren att fundera på historien bakom bilden, även om du själv inte känner till den. En del av detta kan du bestämma i förväg, men en hel del upptäcker du givetvis inte förrän du själv tittar på bilden och den känslan du får då behöver egentligen inte alls bli den samma som andra betraktare upplever.
Målet är att ta bilder som väcker något slags intresse och det är upp till dig att fundera på vad det är du vill skapa för bildspråk med dina bilder. Skillnaden mellan en nybörjare och en som lärt sig mer om fotografering är just skickligheten i att förmedla känslor och budskap i sina bilder.
För att bli en duktig fotograf måste du sluta fotografera saker bara för att de finns där. Det är bättre att du fotograferar berättande bilder med vardagliga motiv än att du ägnar all din tid åt att hitta ovanliga motiv bara för sakens skull, dina bilder blir inte automatiskt bra för det.
Vad säger denna bild dig?
Exempel på hur du kan tänka:
Givetvis är bänken, kompisen, landskapet, traktorn eller bröllopsparet nödvändiga för din bild, men fokusera på känslan i första hand. Ifall du börjar med denna typen av ”tvärtomtänk” så kommer du se att dina bilder berättar mer och blir bättre. Din fotograferingen kommer få en större mening och bli en utmaning för dig på ett helt nytt sätt. Du kommer att ta steget från en sakletare till en känsloförmedlare.
Ett motiv är många bilder
Helt plötsligt händer det, du hittar ditt motiv! Det är nu fotograferandet börjar och det är dags att tänka till. Oftast räcker det inte med en snabb titt genom sökaren och en ”snapshot”, det finns nämligen många variabler som gör en bild bra. Inramningen, perspektivet, bakgrunden, förgrunden, ljuset, skuggorna, kompositionen och vinkeln, ja allt måste vara rätt.
Ditt motiv kanske är grannen Gunnar som vattnar blommorna, eller en gammal traktor som ligger rostig i skogen, vem vet? Istället för att bara ta en bild för att bevisa att du uppenbarligen har upplevt situationen skall du nu börja fundera på vad du vill och kan åstadkomma med ditt motiv. Vad är du ute efter egentligen och varför tar du bilden?
Fundera på följande saker nästa gång du hittar ett motiv:
Oj, vad mycket att tänka på? Visst, men för en van fotograf är detta självklarheter. Precis som en musiker förmedlar känslor så kan en duktig fotograf förmedla känslor och budskap genom sina bilder. Med tiden kommer detta förmodligen bli huvudanledningen till varför du fotograferar.
Viktors tips: När du väl hittar ett bra motiv, ta många bilder i olika vinklar. Fotografera hellre några motiv på många olika sätt än att ta enstaka ”snapshots” på många olika saker.
Då du tycker att du har hittat det bästa sättet och vinkeln att fotografera på så ta ändå god tid på dig att finjustera bildens komposition genom att se genom sökaren och sakta röra kameran i sid- och höjdled.
Tänk på att försöka gå ifrån vanan att ta alla bilder från ögonhöjd. Du bör i alla fall prova andra vinklar. Det kommer radikalt att förhöja känslan i många av dina bilder.
Uppgift: Hitta ett intressant motiv och skapa en bildserie på tre bilder ur olika vinklar. Låtsas att du jobbar åt en tidning och gör ett reportage. Ta många bilder, men välj ut tre som är väldigt olika varandra och som du tror gör att betraktaren får en så bra helhetsbild av motivet som möjligt.
Nästa lektion
Nästa lektion börjar vi med kompositionsregler, bland annat det gyllene snittet.
Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.
”…just as you wouldn’t stir up the water before fishing. Don’t use a flash out of respect for the natural lighting, even when there isn’t any.” – Henri Cartier-Bresson
Cartier-Bresson var uppenbarligen ingen stor fantast av blixtfotografering. Han hade en enorm respekt för det naturliga ljuset och skulle aldrig förstöra det genom att använda blixt. Jag kommer dock inte ta någon hänsyn till den gamle mästaren denna gång. Denna kursdel kommer nämligen handla om just det som Cartier-Bresson hatade, blixtfotografering.
Notera att jag i första hand kommer ta upp fotografering med en lös blixt fastsatt på din kamera. Möjligtvis kommer en framtida kursdel om studioblixtar, slavblixtar, reflektorer och blixtfotografering med flera blixtljuskällor, vi får se.
När bör blixt användas?
En del fotografer föredrar naturligt ljus och gör allt för att undvika blixtljus medan andra älskar blixtar, är totalt beroende av dem och använder gärna flera samtidigt. Efter denna kursdel och lite eget experimenterande hoppas jag att du skall kunna komma fram till vad du tycker om blixtar!
Blixtar kan användas i många olika situationer, men det vanligaste är att de används där det helt enkelt är för lite omgivande (ambient) ljus, exempelvis vid fotografering inomhus. Där kan det ofta vara ganska mörkt vilket resulterar i alldeles för långa slutartider för att fotografera utan blixt, speciellt om du har ett ljussvagt objektiv och/eller om du skall fotografera rörliga motiv. Med hjälp av en blixt kan du då leka Gud och skapa ditt eget ljus och med lite övning kan du dessutom ge det precis den karaktär du är ute efter.
Blixtar kan dock användas till mycket annat, i motljus exempelvis. Kommer du ihåg att jag i förra kursdelen berättade om hur du kan exponeringskompensera då ditt motiv står i motljus för att det inte skall bli underexponerat? På så sätt blir ju ditt motiv rätt exponerat, även om bakgrunden då blir för ljus. Istället för att göra så kan du givetvis använda en blixt för att ”lätta upp” ditt motiv som står i skugga. Detta kallas just för ”upplättningsblixt” och gör du detta på rätt sätt får du en rätt exponerad bakgrund och förgrund, även om ljuset kommer att ha en något annorlunda karaktär. Du kan läsa mer om upplättningsblixt längre ner i denna kursdel.
Det finns även många andra sätt att utnyttja en blixt. Du kan göra ditt motiv ljusare, lätta upp förgrunder som står i motljus, jämna ut skarpa skuggor på soliga dagar. Används blixten på rätt sätt är den ett kraftfullt verktyg för att få fram texturer, karaktärsdrag och djup, framför allt i porträtt, men även i bilder med andra motiv. Du kan även använda blixten på många kreativa sätt, exempelvis genom att kombinera blixtar med långa slutartider för att frysa motiv men ändå låta ljusa objekt fortsätta att ”måla” på din sensor. Även detta kan du läsa lite mer om nedan.
En blixtbild
När bör blixt inte användas?
Detta är givetvis också individuellt, men en sak är klar, nybörjare använder blixtar för mycket och utan att tänka på hur ljuset kommer påverka bilden. Tyvärr ser många enbart blixten som ett sätt att göra bilden ljusare och har ingen som helst tanke på hur ljusets karaktär påverkar bilden och motivet. Detta är inget bra sätt att tänka på och känner du igen dig i detta så bör du tänka om!
Faktum är att ibland är blixt kanon, men i många situationer är det bättre att använda ett stativ och fånga det naturliga ljuset, även om det är mörkt. En ogenomtänkt blixt kan lätt förstöra stämningen i vilken bild som helst.
Ett exempel är bilden nedan, som är tagen utan blixt. Lägg märke till hur det naturliga ljuset från olika källor skiftar i styrka på olika ställen i bilden och hur dynamiken i detta skiftande ljus ger en viss känsla till bilden. Notera detaljerna och djupet som det framhäver. Notera även hur slutartiden varit så pass lång att rörelsen i hammaren och armen har fångats upp, vilket ger liv åt bilden.
Med en lös blixt, fastsatt på kameran hade jag dödat mycket av detta naturliga ljus, som på många ställen är svagt men ändå viktigt. Förgrunden hade förmodligen blivit för ljus och bakgrunden för mörk, det döende ljuset hade märkts tydligt. Hammaren och armen hade frysts och bilden hade blivit mer statisk. Personligen är jag relativt övertygad om att en blixt i detta läge hade gjort bilden ganska mycket sämre och i detta fall håller jag med Carier-Bresson. Som vanligt får du dock givetvis tycka precis vad du vill.
Svagt naturligt ljus, utan blixt
Viktors tips: Ibland är blixt rätt, men lika ofta är det fel. Efter denna kursdel kommer du förhoppningsvis förstå blixtljus bättre och då vill jag att du funderar på vad blixten kommer göra med din bild och om den verkligen behövs? Hur kommer ljuset förändras i bilden? Kommer blixten förhöja eller förstöra stämningen i din bild? Prova dig fram!
Inbyggda blixtar är kass
De flesta kameror idag i amatör- och semiproffsklassen har en inbyggd blixt. Jättebra kan man tycka, men tyvärr är den ofta den största anledningen till varför många blixtbilder blir helt kass. Ett kaxigt uttalande kan man tycka, men jag skall givetvis förklara mig.
Den inbyggda blixten på en kamera har egentligen tre stora nackdelar.
1. För det första är den inbyggda blixten mycket svag i jämförelse med en riktig blixt. Den fungerar i princip bara på några meters avstånd innan ljuset börjar avta och det är ju helt ok så länge du vet om detta. Jag ser dock ofta fotografer använda sina inbyggda blixtar på motiv som står mycket längre bort, eller till och med i en arena, vilket är ungefär lika effektivt som att hälla en spann vatten i Stilla Havet i hopp om att höja vattennivån.
2. För det andra så är den inbyggda blixten alltid riktad exakt rakt mot mot motivet, vilket är lite av en dödssynd inom nästan all blixtfotografering (det finns undantag). En blixt rakt framifrån genererar skarpa och fula skuggor bakom ditt motiv och ofta ett mycket tråkigt och platt ljus. Ditt motiv blir ofta för ljust och din bakgrund för mörk. Fundera en halv sekund på var ljuskällorna i din vardag oftast befinner sig och fundera sedan på var var blixtljus oftast bör komma ifrån.
3. För det tredje så sitter blixten för nära objektivet, vilket är den största anledningen till varför de personer du fotograferar får röda ögon. Anledningen till detta förklaras nedan.
Det finns ett litet försvar för den inbyggda blixten, den kan nämligen i vissa situationer användas med fördel som en upplättningsblixt, men då gäller det att kunna avgöra när det fungerar bra och när det inte fungerar alls. Det finns givetvis även bättre och sämre inbyggda blixtar, men deras sätt att prestera är hästlängder ifrån vad du kan göra med en lös blixt.
Inbyggd blixt
Men jag har ju bara en inbyggd blixt!
…säger du kanske nu. Ja, det var ju tråkigt! Den enda rekommendation jag har till dig som vill börja blixtfotografera seriöst är att investera i en lös, vinklingsbar blixt som du fäster i blixtskon uppe på din kamera. En sådan blixt löser nämligen alla ovanstående problem; den är starkare, går att rikta hur du vill (varför det är bra förklaras nedan) och har ett större avstånd mellan blixt och objektiv vilket minskar chansen till att de personer du fotograferar får röda ögon. Dessutom är den mycket mer flexibel, har en mängd olika inställningsalternativ som ger dig kontroll över ljuset och kan även generera ett mjukare ljus genom diffusorer. Med en sådan blixt kommer du snabbt se hur enkelt det är att ta supersnygga blixtbilder både inom- och utomhus.
Vad kostar en sån då?
En lös blixt till ett känt kameramärke kostar mellan 1000 SEK och 4000 SEK. Har du funderingar på att köpa en så rekommenderar jag starkt att du köper en som är vinklingsbar, absolut i höjdled, men även gärna i sidled. Notera att inte alla blixtar passar alla kameror, du bör kontrollera att blixten fungerar med just din kamera, speciellt om du köper en blixt från tredjepartstillverkare.
Lös blixt
Ledtal
Alla blixtar har ett ledtal som indikerat blixtens styrka. Ett högre tal indikerar att blixten är kraftigare. Ledtalet brukar oftast kunna utläsas från blixtens modellnamn och på lösa kamerablixtar är ett ledtal mellan 30 och 60 relativt normalt. Jämför detta med ledtalet på en inbyggd blixt som oftast bara ligger mellan 5 och 10.
En starkare blixt når inte bara längre, den ger dig även större möjligheter att utnyttja blixten på ett bra sätt för att skapa ett mjukare och jämnare ljus, exempelvis genom att studsa den i ett tak. En starkare blixt ger dig helt enkelt bättre kontroll över ljuset.
Nu kommer en paragraf som är relativt meningslöst att känna till idag, men jag berättar det ändå. Det är nämligen så att ifall du känner till blixtens ledtal, avståndet till motivet och vilket ISO-tal du har inställt på din kamera kan du räkna ut vilken bländare du skall använda för att exponera rätt. Förr i tiden var fotografer tvunga att hålla koll på allt detta, mäta avstånd, ledtal och beräkna bländare med en formel som lyder bländare = roten ur ISO/100 * ledtal/motivavstånd. Spännande va? Detta är dock relativt meningslös information idag eftersom dagens blixtar och kameror sköter allt detta automatiskt. Skönt va?
TTL och blixtexponering
Dagens blixtsystem är helt otroliga och använder system som kallas för TTL (Through The Lens), ett sätt för kameran att ljusmäta hur mycket blixtljus behövs för att bilden skall bli rätt exponerad. Ett analogt TTL-system fungerar så att kameran har en sensor som mäter blixtljuset som kommer in genom objektivet. När sensorn tycker att det finns tillräckligt med ljus så stryps helt enkelt blixten och bilden blir då rätt exponerad. Ganska imponerande teknik med tanke på att en blixt kan vara så snabb som 1/40000 sekund.
Digital TTL fungerar lite annorlunda. En blixt på en modern digital systemkamera skjuter först ut en eller flera förblixtar som reflekteras och studsar tillbaka in i kameran som då mäter ljuset och bedömer hur kraftig huvudblixten skall vara för att generera en rätt exponerad bild. Därefter skjuter den iväg den riktiga blixten. Allt detta sker så snabbt så att det mänskliga ögat uppfattar det som en enda blixt. Systemen kallas lite olika hos olika tillverkare och kan exempelvis heta E-TTL, D-TTL, i-TTL, P-TTL, FP-TTL etc. Principen är dock alltid densamma, kameran mäter ljuset som kommer in genom ditt objektiv.
Blixtsynkroniseringstid
En sak som kan vara bra att känna till är att alla kameror har en blixtsynkroniseringstid. Enkelt uttryckt innebär det att det finns en maximal snabbhet på slutartiden du kan använda för att inte dina blixtbilder skall få svarta kanter. Det är nämligen så att på korta slutartider så exponeras inte hela din sensor samtidigt, vilket gör att blixten då inte når hela sensorn. Detta resulterar i att kanten på din bild blir svart. Vilken kant beror på hur slutaren i din kamera rör sig.
Det finns kameror med centralslutare som klarar av att synkronisera på snabbare tider men moderna systemkameror använder inte sådana. Oftast ligger blixtsynktiden någonstans runt 1/200 sek, men detta är någonting du måste titta efter i din manual.
Varför får man röda ögon på bild?
Röda ögon beror på att ljuset som skjuts in i ett öga reflekteras där det finns massor av blodkärl. Ljuset färgas rött och studsar tillbaka ut genom pupillen och in i din kamera. I ett mörkt rum är personens pupiller större vilket förvärrar effekten ytterligare. Detta problem uppstår i princip endast ifall vinkeln mellan blixtljuset och objektivet är litet.
En del kameror skjuter iväg ett par förblixtar innan bilden tas för att pupillen skall bli mindre, men det bästa sättet att förhindra röda ögon är att använda en lös blixt som sitter en bra bit ovanför objektivet och/eller studsa blixten mot väggen eller i taket. På så sätt förhindrar du att personer och djur i dina bilder ser ut som blödtörstiga vampyrer.
Diffusor
I en studio använder fotografer ofta stora paraplyer och så kallade ”soft boxes” för att sprida ut blixtljuset med syftet att göra det mjukare. När du fotograferar utan dessa klumpiga hjälpmedel är det inte lika lätt. Du bör dock i princip alltid sträva efter att göra ditt blixtljus mjukare, exempelvis genom att studsa blixtljuset i en större yta, ett tak eller en vägg, men det finns även tillbehör som kan hjälpa dig på traven.
Ett bra tillbehör till din blixt är en så kallad ”omnibounce diffusor”, en bit plast som du trycker på blixten och som direkt gör ditt blixtljus lite mjukare. Det går även bra att trycka på en kaffemugg i plast av bredare modell ifall du vill ha ungefär samma effekt utan att betala 300 SEK för en riktig, vilket ju faktiskt är ganska mycket pengar för en liten plastbit. Det blir dock inte så snyggt och väcker en del uppmärksamhet.
Det finns även andra, men avancerade varianter, på tillbehör som gör ditt blixtljus mjukare, vissa ser ut som rena rama portabla studion, men vad gör man inte för att få det där fina, mjuka ljuset? Ju större diffusor du har, ju bättre sprids ditt blixtljus och ju mjukare blir det.
Omnibounce diffusor
Blixtvinkel
Ljus kommer i princip alltid uppifrån, eller hur? Hur kommer det sig då att många nybörjarfotografer skjuter sina blixtar rakt mot motivet? Kanske känner de att det är är självklart att skjuta blixten rakt mot sitt motiv? Känner du igen dig?
En blixt som skjuts direkt från kameran, rakt mot ett motiv ger ett hårt ljus, röda ögon och skarpa, fula skuggor bakom motivet. Detta genererar en bild med ett platt ljus som är tråkigt och som inte framhäver djup, textur eller former i din bild, vilket faktiskt gör att bilden känns helt platt. Faktum är att en blixt riktad rakt fram på detta vis, utan någon som helst tanke, förmodligen är det sämsta sättet du kan använda din blixt på och jag vill därför att du slutar med detta nu.
Det finns givetvis undantag (upplättningsblixt) och faktum är att blixtljus även går i trender, men tumregeln är att aldrig skjuta en blixt från din kamera, rakt mot ditt motiv. Använder du din inbyggda blixt är detta svårt, men med din lösa blixt kan du vinkla den och skjuta den vart du vill. Skjut den gärna rakt upp i taket eller in i väggen, ljuset blir mjukare, ser naturligare ut och du får färre eller inga fula skuggor bakom. En blixt riktad i väggen kan också fungera bra och ljuset når då i vissa fall ett ansikte bättre. Situationen du befinner dig i och motivet avgör ofta vart du kan rikta din blixt och vilken effekt du kan/vill få fram.
Är du utomhus är det givetvis svårt att rikta blixten mot något. Det bästa kan då vara att sänka kraften i blixten, skjuta den rakt på och använda den som upplättning och/eller använda någon form av diffusor som gör blixtljuset mjukare. Du kan även vinkla blixten lite för att undvika det absolut hårdaste ljuset.
Exempelbilder med olika blixtvinklar
Med hjälp av min kaninkompis skall jag nu illustrera hur vinkeln på din blixt påverkar motivet. Titta på bilderna (klicka på dem så de blir större) och läs bildtexten som beskriver hur blixten var riktad på varje bild. Mina egna kommentarer kan du läsa efter alla bilder.
Notera att bilderna är obehandlade och enbart till för att visa hur blixtens riktning påverkar motivet, skuggor, ljusets karaktär och mjukhet.
Bild 1: Blixt rakt framifrån utan omnibounce
Bild 2: Blixt rakt framifrån med omnibounce
Bild 3: Blixt riktad 45 grader uppåt
Bild 4: Blixt riktad rakt uppåt
Bild 5: Blixt rakt åt vänster
Bild 6: Blixt snett uppåt och bakåt
Bild 1: Blixten rakt framifrån har skapat ett väldigt hårt ljus. Pälsen blir ojämn och ful, mörka och hårda skuggor faller på bakgrunden, vilket är något som sällan eftersträvas. Tittar du noga på kaninens tröja så har ljuset reflekterats för kraftigt, vilket gör att tröjan blir för ljus och känns inte som om den har en naturlig färg. Bilden känns också väldigt platt, det känns som det är ett lager kanin och ett lager vägg, det finns inget direkt djup eller karaktär i själva modellen. Det är en kass bild helt enkelt.
Bild 2: Blixten rakt framifrån med omnibounce är ungefär samma som ettan. Jag kan antyda ett någon mjukare ljus och något mindre skarpa skuggor, men skillnaden är inte speciellt stor. Ljuset rakt framifrån är alltså ingen bra idé i denna situationen, inte ens med en diffusor på kameran.
Bild 3 och 4: Här är ljuset mycket mjukare, pälsen blir jämnare och tröjan har fått tillbaka sin riktiga färg utan att textilen glänser. Pälsen ser även mjukare ut. Skuggorna har inte försvunnit men ändå blivit mycket mindre framträdande, speciellt i bild 4 med blixten riktad rakt uppåt.
Ofta talas det om att modellen skall framträda i ett bra ljus. Här ser du att min kaninkompis framhävs bättre och mycket mer. Han är nu huvudrollen i bilden och betraktaren kan fokusera på motivet på ett annat sätt. Bilden känns inte lika platt. Form, textur, djup och karaktär känns bättre. Eller?
Bild 5: Blixten riktad rakt åt vänster fungerar helt ok. Pälsen blir relativt jämn och fin och det syns ganska tydligt på ansiktet och på skuggorna att ljuset har fallit från vänster. Däremot har skuggan blivit något tydligare igen. När du riktar en blixt rakt åt vänster så blir ljuskällan ändå inte speciellt riktad eftersom ljuset ändå sprids så pass mycket i rummet.
Bild 6: Här är blixten riktad uppåt och bakåt och jag anser att denna vinkel har gett det bästa resultatet. Ljuset är som mjukast i denna bild och skuggorna är nästan helst borta, speciellt om du tittar under själva kaninen.
Övning: Trodde du att det bästa sättet att rikta en blixt kunde vara snett uppåt och bakåt vid porträttfotografering inomhus? Gör nu dina egna testar, ställ en vän, ditt barn eller sambo mot en vägg och ta en serie med 5-6 bilder med olika vinklar på din blixt. Titta på skuggor, men ännu viktigare är att titta på hur hudens jämnhet och karaktär ändras med olika ljus. Ett tips är att ställa din modell ett par meter ut från väggen.
Upplättningsblixt och blixtkompensering
En upplättningsblixt är en svagare blixt vars syfte är att ”lätta upp” motivet utan att nödvändigtvis döda det naturliga ljuset i bilden. Skuggor blir något mindre mörka och kontrasterna minskar. Detta är faktiskt en av de få tillfällen där du kan använda kamerans inbyggda blixt eftersom en upplättningsblixt oftast skjuts rakt framifrån.
Som jag nämnt ovan så kan du i en motljussituation välja två sätt att tackla situationen. Antingen exponeringskompenserar du och får en rätt exponerad förgrund eller så använder du en upplättningsblixt. Fördelen med blixten är då kan får en rätt exponerad bakgrund och förgrund. Nackdelen är att ljusets karaktär i din bakgrund och omgivning inte stämmer överrens med blixtens ljus. Den nackdelen tillsammans med att det ofta är svårexponerat kan ställa till en del problem.
Ifall du har tagit en bild med upplättningsblixt så rekommenderar jag dig att titta på förgrunden noga för att se hur den är exponerad. Du kan exponeringskompensera din blixt (precis som du gör utan blixt) och ofta behöver du underexponera blixtljuset något för att förgrunden inte skall se ut som om den uppenbarligen är tagen med ett blixtljus. Det bästa är att få en balans i ljuset så att det knappt märks att du använd en blixt, men detta är någonting du måste öva på och experimentera dig fram till i varje situation.
Personligen är jag ingen större fantast av upplättningsblixtar, jag tycker det är svårt att blanda ett naturligt ljus med ett blixtljus och ändå få det att se balanserat ut. Vill du jobba med upplättning måste du prova dig fram för att få till exakt rätt mängd ljus, får du för mycket blir ljusets karaktär underligt i kontrasten mot det naturliga ljuset och motivet kan då ofta se inklippt ut.
Blixtsynk på första eller andra ridån?
I samband med att du börjar använda din blixt kommer du snart upptäcka att det finns en inställning för om du vill ha blixtsynk på första eller andra ridån. Detta är en inställning som du främst använder om du kombinerar din blixt med långa slutartider och beskriver egentligen ifall blixten skall avfyras i början eller slutet på exponeringen. Tyvärr hittar jag inga bra exempelbilder på detta just nu (bilder kommer senare), men skall försöka förklara med ord.
Synk på första ridån: Föreställ dig att du skall fotografera en bil i mörker med baklyktorna på. Du har valt en slutartid som gör att bilen precis hinner röra sig från vänster kant till höger kant i din bild. Väljer du att blixtsynkronisera på första ridån så kommer blixten avfyras i början på exponeringen, vilket ju fryser bilen i vänster kant, därefter kommer de röda bakljusen släpa genom bilen. Detta beror på att ljusen är det enda som är tillräckligt ljust för att påverka sensorn då blixten har slocknat.
Synk på andra ridån: Väljer du däremot att avfyra blixten i slutet på exponeringen så kommer ju bakljusen först släpa genom bilden och bilen kommer då istället frysas i höger kant. Ljusen kommer alltså inte att släpa genom själva bilen.
Vilket du väljer är givetvis upp till dig, vilken effekt du vill uppnå och vilken situation du befinner dig i.
Övning: Be någon hålla ett par ficklampor riktade mot din kameran och röra sig själv i din bildyta. Ställ in en slutartid på et par sekunder och prova att synka på första och andra ridån för att se vad för effekter du kan uppnå.
Nedan ser du en bild som är tagen med hjälp av denna teknik, alltså genom att skjuta av en blixt men ändå hålla slutaren öppen. Om detta är en blixtsynk på första eller andra ridån vågar jag dock inte svara på.
Blixt ihop med lång slutartid
Praktisk och enkel blixtfotografering inomhus
Detta var grunderna inom blixtfotografering. Det är lätt att lära sig att ta bra bilder, men vill du bli en mästare på ljussättning kan det ta många år att lära sig allt. Vill börja ta bättre bilder redan idag så skall jag till sist berätta hur jag ställer in min kamera då jag blixtfotograferar inomhus för att ljuset skall bli bra.
1. Ställ in kameran på ”M” för manuellt
2. Ställ in slutartiden på blixtsynktiden (i mitt fall 1/200 sek)
3. Ställ in bländaren på vad som helst (ofta mellan 2,8 och 5,6 om det är ett porträtt)
4. Ställ in blixten på auto och rikta den rakt upp i taket
5. Tryck av
Faktum är att man behöver inte göra det krångligare än så och bilderna blir alltid fina och rätt exponerade. Blixten känner själv efter hur ljust det är, vilken bländare du har, vilket ISO du ställt in och blixtrar så mycket som behövs helt enkelt. Blir det lite för mörka bilder så kan du höja ditt ISO-tal eller göra din bländare något större, slutartiden påverkar inte ditt blixtljus.
Nästa lektion
Nästa lektion börjar vi med komposition, alltså hur objekt bör placeras i din bild för att uppnå harmoni. Kunskap om komposition är ofta skillnaden mellan en nybörjare och en fotograf som upptäckt fotografi på riktigt.
Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.