nov 16, 2010
”I think a photography class should be a requirement in all educational programs because it makes you see the world rather than just look at it.” – Okänd
Slutaren
Nu har du full koll på att du kan styra ljusinsläppet till din sensor genom att förändra storleken på din bländare. Det andra sättet att styra ljusinsläppet till din sensor är genom kamerans slutare. Hur du gör det samt hur slutaren kan påverka bilden skall jag ta upp i denna lektion.
Slutaren är en ”dörr” som sitter framför sensorn i ditt kamerahus och som du kan öppna en viss tid för att släppa fram ljus. Ju längre tid som slutaren är öppen, ju mer ljus släpper den in. På samma sätt som du behöver ställa in rätt bländarvärde måste du även ställa in slutaren för att din bild skall bli rätt exponerad.
Slutartider
Den tid slutaren är öppen brukar kallas för ”slutartid” eller ”slutarhastighet”. Även här hjälper din kamera dig att mäta och informera om vilken slutartid som är lämplig i de ljusförhållanden du befinner dig i just då. Det finns alltså inte någon ”standardslutartid” som fungerar överallt.
Slutartiden justeras vanligtvis med en ”ratt” uppe på kamerahuset och/eller med en ratt eller knapp på baksidan av kameran. Vilken slutartid du har valt syns antingen i kamerans sökare och/eller på en digital display på kamerahuset.
Slutartider löper från 1 – 2000 med följande steg:
1″ – 2 – 4 – 8 – 15 – 30 – 60 – 125 – 250 – 500 – 1000 – 2000
Varje steg i riktning från vänster till höger gör att kameran exponerar hälften så mycket ljus som steget innan, slutartiden halveras alltså med varje steg.
1″ innebär en sekund, 60 innebär 1/60 sekund, 2000 innebär 1/2000 sekund och så vidare. De flesta systemkameror har slutartider som löper ända från 30 sekunder till 1/8000 sekund eller ännu snabbare. Slutartider som är 1 sekund och längre brukar markeras med citationstecken, 4” för 4 sekunder, 8” för 8 sekunder etc.
– En HÖGRE siffra gör att slutaren är öppen en KORTARE tid
– En LÄGRE siffra gör att slutaren är öppen en LÄNGRE tid
OBS: Gäller enbart tider kortare än en sekund.
Hur påverkar slutaren bilden?
Ok, nu vet du att slutaren är lika viktig som bländaren vad gäller att exponera rätt, men hur påverkar slutaren annars bilden? Bländaren påverkar ju skärpedjupet, men vad ger olika slutartider för effekt på din bild? När är det bra att använda en kortare slutartid och när kan det vara användbart med en längre?
När bör du använda en kortare slutartid?
Ett klassiskt exempel på när du vill använda en kortare slutartid är när du vill frysa något som rör sig, exempelvis en fågel som flyger eller en fotbollsspelare som springer. Har du då en för lång slutartid så kommer motivet att bli suddigt eftersom det hinner röra sig under tiden som din slutare är öppen, vilket påverkar sensorn.
För att frysa ett motiv i rörelse som i exemplet ovan kan en slutartid på 1/500 eller snabbare vara lämplig, men det beror ju givetvis på hur snabbt motivet rör sig i varje unik situation.
När bör du använda en längre slutartid?
Exempel på när du vill använda en längre slutartid kan vara när du vill att det skall synas att vattnet i en fontän faktiskt rör sig eller när du vill skapa en effekt av dimma i havet som slår mot klipporna.
Även här måste du givetvis prova dig fram men slutartider runt 1″ när du fotograferar fallande vatten kan exempelvis vara ganska lagom. För att få en effekt av dimma i havet måste du börja närma dig 20-30 sekunder.
Exempelbilder med olika slutartider
Tre exempelbilder tagna i olika situationer och med olika slutartider finns nedan. Jag har även skrivit ungefärliga slutartider på varje bild. I den tredje bilden syns hur havet förvandlas till dimma runt klippan och hur molnen har hunnit röra sig under exponeringen. Är inte detta att måla med ljus så säg!
Kort slutartid (ca. 1/1000 sek)
Lång slutartid (ca. 1 sek)
Mycket lång slutartid (ca. 30 sek)
Att handhålla din kamera
Många frågar mig ofta varför deras bilder blir oskarpa och ofta beror det på skakningsoskärpa, alltså den oskärpa du skapar genom att du inte kan hålla din kamera stilla under den tid som slutaren är öppen.
En tumregel för att undvika detta är att om du skall handhålla din kamera så skall din slutartid vara minst lika snabb som längden (brännvidden) på ditt objektiv. Alltså, använder du ett teleobjektiv som är 400 mm långt så bör du ha en slutartid på minst 1/500 sek för att kunna handhålla kameran utan att generera så kallad skakningsoskärpa. Har du ett objektiv som är 30 mm långt räcker det med en slutartid på 1/30 sek. Mer om objektiv senare i kursen.
Bulb
Många kameror har även ett slutartidsläge som oftast betecknas ”B” och som betyder ”bulb”. I detta läge är slutaren öppen så länge som du håller avtryckaren nedtryckt, teoretiskt sett hur länge som helst alltså. Med detta läge kan du öppna din slutare i timtals för att exempelvis fotografera stjärnornas rörelser på himlen, men det kan även användas på många andra kreativa sätt.
En svårighet med att använda bulb är att kameran inte kan ge dig ett bra förslag på en slutartid längre än 30 sekunder för att få till rätt exponering vilket innebär att du ofta måste prova dig fram när du använder bulb. Ett tips är också att använda en trådutlösare som kan låsa fast avtryckaren, för det är inte så roligt att stå och hålla i kameran i flera timmar, dessutom lär det leda till skakningsoskärpa.
Bländaren och slutaren går hand i hand
Som du kanske redan har listat ut så hänger bländaren och slutaren ihop. Ändrar du bländarens storlek måste du kompensera med slutartiden för att få rätt mängd ljus att träffa sensorn. Alla kameror med ljusmätare informerar om vilken kombination av bländare och slutare som fungerar i de ljusförhållanden du befinner dig i. Det finns alltid flera kombinationer att välja på. Byter du till en större bländare får du en kortare slutartid och byter du till en mindre bländare får du en längre slutartid.
En kombination av en bländare på f/8 och en slutare på 1/1000 är alltså exakt samma exponering som en bländare på f/22 och en slutare på 1/125. Tre stegs mindre bländare måste alltså kompenseras med tre stegs längre slutartid för att exponeringen skall bli rätt.
Varje rad nedan innehåller alltså två kombinationer av bländare och slutare som ger samma exponering:
f/2 och 1/2000 = f/8 och 1/125
f/22 och 1/30 = f/4 och 1/1000
f/8 och 1/500 = f/4 och 1/2000
…och så vidare.
De enda skillnaderna som blir är en förändring av skärpedjupet (som bländaren styr) och effekten av hur en kortare eller längre slutartid påverkar skärpan i rörliga motiv.
Slutartider och stativ
När slutartiderna blir för långa för att handhålla måste du hitta en fast plats för din kamera. Det går givetvis bra att ställa kameran på en sten eller mur och fotografera, men de bästa tillbehören du kan ha till din kamera är annars ett stativ och en fjärrutlösare, alltså en knapp som du trycker på för att exponera din sensor utan att du behöver röra din kamera.
Hur viktigt ett stativ är för dig beror givetvis på vilken typ av fotograf du är. Ifall du oftast fotograferar med stora bländare och/eller i goda ljusförhållanden så kan ett stativ vara ett onödigt tillbehör, men så fort du vill använda små bländare så blir slutartiderna snabbt väldigt långa. Landskapsfotografer exempelvis bär nästan alltid stativ eftersom de vill ha små bländare som ger skärpedjup genom hela bilden vilket oftast leder till långa slutartider. Dessutom sker fotograferingen ofta i gryning eller skymning vilket ger ännu längre slutartider.
Utgå från bländare eller slutare
Som fotograf är det bra att utgå ifrån bländaren eller slutaren då du tar en bild. Bländaren styr om du vill ha ett kort eller långt skärpedjup och slutaren styr i vilken grad du vill frysa ditt motiv, om det nu rör sig det vill säga. Kameran informerar dig alltid om din valda kombinationen av bländarvärde och slutartid kommer att släppa in för mycket eller för lite ljus.
Experimentera själv
Som du förstår finns det potential att använda bländaren och slutaren på oräkneliga sätt för att skapa mer kreativa bilder. Exemplen jag nämner ovan vad gäller flygande fåglar, sport och vatten är enbart en bråkdel av vad du själv kan göra, ingen situation är sig lik och det är du som fotograf som skall vara noga med att välja rätt värden för att din bild skall bli så som du vill ha den.
Innan nästa lektion tycker jag du skall experimentera själv och se vad du kan få fram för kreativt genom att kombinera olika bländarvärden och slutartider. Lär dig att exponera rätt från början genom att välja ditt bländarvärde och din slutartid med andakt!
Jag delar gärna med mig av ett eget experiment. I bilden nedan har jag använt en längre slutartid och bett bandmedlemmarna att röra huvudet men stå stilla med kroppen. Om resultatet blev bra eller inte får du bedöma själv. Sök gärna på ”long shutter speed photography” på Google bilder för att få fram ännu mer exempel.
Experiment med slutartid
Nästa lektion
Nästa lektion skall jag ta upp det som kallas för ISO-tal och hur det påverkar din exponering och resultatet av din bild. Vi skall även sy ihop detta med hur kombinationen av bländare, slutare och ISO förändrar din bild. Vi hörs!
nov 11, 2010
En anonym fotograf sa en gång “Once photography enters your bloodstream, it’s like a disease”, och visst stämmer det! Innan man blir riktigt biten behövs dock lite kunskaper inom det tekniska. I denna kursdel går jag genom bländaren och det som kallas för skärpedjup.
Exponering
Att exponera i fotosammanhang betyder att du utsätter sensorn i ditt kamerahus för ljus under en viss tid. Låter krångligt kanske, men det är faktiskt precis vad du gör när du trycker på din avtryckare för att ta en bild. Det finns mängder med böcker om exponering och kan bli hur avancerat som helst (och vi kommer tala mer om detta framöver) men detta är själva grundtanken:
Vi förutsätter att du när du tar en bild vill exponera sensorn med 100% ljus för att den skall bli rätt exponerad. För mycket ljus ger en för ljus bild (överexponerad) och för lite ljus ger en för mörk bild (underexponerad). Hur du skall exponera din sensor är beroende av ljuset du har att arbeta med i varje given situation, det finns ingen ”standardexponering” som fungerar överallt. För att fånga upp alla färger och undvika utfrätta ljusa partier eller detaljlösa mörka partier så gäller det att exponera rätt.
Överexponerad bild
Underexponerad bild
Rätt exponerad bild (100%)
Tre sätt att styra exponeringen
Det finns tre sätt att styra exponeringen så att du alltid hamnar på ett ljusinsläpp på exakt 100% varje gång du tar en bild. Dessa tre sätt är genom att justera bländaren, slutaren och/eller ISO-talet.
I denna kursdel skall vi prata om hur du kan påverka exponeringen med din bländare och hur bländaren påverkar bilden på andra sätt.
Bländarens fysik
Bländaren är ett justerbart ”hål” uppbyggt av ett antal lameller som sitter i kamerans objektiv. Du som fotograf kan kontrollera storleken på bländaren och därmed också hur mycket ljus den skall släppa igenom till din sensor. Detta är dock ingenting du behöver gissa dig till, vilken bländare du kan använda hjälper din kamera dig att välja genom dess ljusmätare. Din kamera mäter ljuset och informerar om vilket bländarvärde som kan vara lämplig i just de ljusförhållanden du befinner dig i.
Bländaren justeras vanligtvis med en ratt på kamerahuset. På vissa kameror sitter det även en ring på objektivet där du kan välja din bländare. Vilken storlek på bländare som du har valt syns oftast både i kamerans sökare och/eller på en digital display på själva kamerahuset.
Bländarsteg
Jag vet att detta kan vara konstigt och svårt att ta till sig, men om det är någonting som du skall lära dig inom kamerateknik så är det följande.
– Ett LÅGT bländarvärde ger en STOR bländare
– Ett HÖGT bländarvärde ger en LITEN bländare
Bländarsteg löper från 1,4 till 22 på följande sätt:
1,4 – 2 – 2,8 – 4 – 5,6 – 8 – 11 – 16 – 22
Varje steg i riktning från vänster till höger gör att kameran exponerar hälften så mycket ljus som steget innan, bländarens area halveras alltså med varje steg.
En kamera som är inställd på bländare 5,6 i ett ljusförhållande där det egentligen behövs en bländare på 4 kommer alltså att ha en för liten bländare och endast exponeras 50%. Detta leder till att bilden blir underexponerad och för mörk.
Förutom siffrorna ovan kan ofta halva eller tredjedels bländarsteg väljas och det händer även att man ser bländarsteg utanför serien ovan som till exempel 1,0 och 32.
Teknisk förklaring (överkurs)
Bländarens storlek i millimeter, alltså diametern på bländaren, kan räknas ut med följande formel:
objektivets längd i millimeter / bländarvärdet = bländarens millimeter i diameter.
Detta är förklaringen på varför ett lågt bländarvärde ger en större bländare och varför bländarvärden ofta skrivs med ”f/” framför där ”f” står för focal length (objektivets längd eller brännvidd). f/2,8 är alltså egentligen formeln som beskriver bländarens diameter i millimeter. Formeln är även delvis förklaringen till varför vissa objektiv är så stora och tunga, helt enkelt på grund av att den fysiska storleken på bländaren är enorm, ibland så stor som 150mm.
Att tänka på när du köper ett objektiv
Objektiv med en stor maximal bländare kallas ofta för att vara ”ljusstarka” på grund av att de har en bra förmåga att släppa fram mycket ljus till sensorn, även i mörkare situationer. Detta kan för vissa fotografer vara den absolut viktigaste egenskapen vid inköpet av ett objektiv. Fotografer som fotograferar djur i skymning, sportfotografer eller fotografer som tar mycket bilder inomhus är exempel på detta.
Tyvärr är det oftast så att objektiv med stora maximala bländare även kostar mycket pengar (det finns oftast billigare varianter med mindre maximala bländare). Dessutom blir objektiven i många fall stora och tunga att bära på. Inför varje köp kan det därför vara smart att tänka igenom vad objektivet skall användas till.
Skärpedjup
Nu vet du att bländarvärdet du ställer in på din kamera är viktig för att få en perfekt exponering på din sensor. Förutom att känna till detta så påverkar även bländaren bilden på ett annat sätt, den förändrar nämligen hur djupt skärpan sträcker sig in i bilden. Detta kallas för skärpedjup och är viktigt att känna till då det kan användas som ett kreativt verktyg då du skapar dina bilder.
– En STOR bländare skapar ett KORT skärpedjup
– En LITEN bländare skapar ett LÅNGT skärpedjup
När bör du använda ett kort skärpedjup (stor bländare)?
Exempel på när du vill använda en stor bländare för att skapa ett kort skärpedjup är vid fotografering av djur, porträtt eller sport. Du vill då ofta isolera skärpan till att enbart sträcka sig lika djupt in i bilden som ditt objekt gör. Du vill ofta även göra bakgrunden så suddig som möjligt för att ditt motiv skall förtydligas och lixom hoppa fram ut bilden. Porträttbilder med långa skärpedjup och skarp bakgrund ger oftast ett rörigt intryck då bakgrunden stör huvudmotivet.
Nedan ser du exempel på tre bilder med ett kort skärpedjup.
Kreativt skärpedjup
Fokus på en enda fågel
Extremt kort skärpedjup
När bör du använda ett långt skärpedjup (liten bländare)?
Landskapsbilder är exempel på då du oftast vill använda ett långt skärpedjup, en liten bländare. Betraktaren vill kunna se skärpan från förgrunden ända bak till horisonten för att få en bra överblick av vad landskapet innehåller.
Skärpa från förgrund till bakgrund
Skärpa på hela bron
Tänk efter innan du fotograferar
Ta första steget mot att börja tänka som en fotograf genom att inför varje bild fundera på om du vill ha ett långt eller kort skärpedjup, alltså en liten eller stor bländare. Testa gärna detta med din egen kamera och se hur skärpedjupet ändras om du väljer att fotografera med bländare 4 (f/4) eller bländare 22 (f/22).
Tre saker påverkar skärpedjup
Förutom bländarens storlek finns det två andra saker som påverkar skärpedjupet som vi skall prata mer om senare men jag nämner dem ändå nu.
Det andra är närheten till ditt motiv, står du nära motivet som du har i fokus blir ditt skärpedjup kortare än om du står längre ifrån.
Det tredje som påverkar skärpedjupet är längden på ditt objektiv, ju längre objektiv du har (teleobjektiv exempelvis) ju kortare blir ditt skärpedjup.
Tre saker påverkar alltså ditt skärpedjup:
– Bländarens storlek
– Närheten till motivet
– Längden (brännvidden) på ditt objektiv
Nästa lektion
Nästa gång skall vi snacka slutare och hur den påverkar ljusinsläppet till sensorn och andra egenskaper i bilden.
nov 7, 2010
Introduktion
Fotografi kommer från grekiskan och betyder ”att måla med ljus”, vilket är precis vad du gör när du fotograferar och vad du kommer lära dig att bli bättre på om du hänger med i denna kurs. Jag kommer att börja med det kameratekniska (tråkigt men nödvändigt) och gå vidare in på de kreativa bitarna så som komposition, ljus och andra saker du kan tänka på för att ta steget mot att bli en bättre fotograf och ta bättre bilder.
Kursen utgår från att du har en digital systemkamera, men även du som använder en annan typ av kamera kommer att kunna lära dig en hel del, speciellt lite senare i kursen. Mitt mål är att försöka få ut minst en ny kursdel varje vecka. Kommentera gärna delarna eller ställ frågor direkt i bloggen.
Då kör vi igång!
Fotografi har inte förändrats på nästan 200 år
”Photography has not changed since it’s origin except in its technical aspects, which for me are not important.”
Citatet kommer från en av tidernas största fotografer Henri Cartier-Bresson. Lägg det gärna på minnet, för i dagens tekniska och hypade prylsamhälle är det lätt att tro att den dyraste och mest avancerade kameran även tar de bästa bilderna. Faktum är att kameror och fotografering faktiskt inte har förändrats speciellt mycket alls sedan 1827 då Joseph Niepce tog världens första fotografi.
Världens första fotografi
Nu måste jag väl ändå vara galen, tänker du kanske nu? Visst, dagens kameror har fått massor av fler knappar, spakar, rutor, displayer, kontakter, rattar och funktioner, men den teknik som faktiskt behövs för att fotografera har egentligen inte ändrats alls. Faktum är att den kamerateknik som du lär dig i denna kurs, hade du lika gärna kunnat lära dig av Joseph Niepce då han levde.
Kamerans nödvändiga funktioner
Genom historien har det funnits många olika typer av kameror och det finns många fler skillnader än likheter. Det finns dock tre nödvändiga likheter som kan hittas hos alla kameror, och det är dessa likheter vi skall börja att titta på:
– Kamerahuset
– Bländaren
– Slutaren
Förutom att man även behöver en ljuskänslig yta som fångar upp ljuset, exempelvis en sensor eller en film, så är alla andra funktioner på dagens kameror egentligen onödiga och finns bara där för att förenkla användningen av kameran och i viss mån även förbättra bildernas kvalitet.
Kamerahuset
Kamerahuset är en ljustät låda och dess huvudsakliga uppgift är just att skydda sensorn från ljus. Insläppet av ljus vill du nämligen själv styra genom de inställningarna du gör innan du tar en bild. Sensorn är den ljuskänslig platta som sitter längst bak i kamerahuset och som skapar en bild av det ljus som du släpper in i kameran genom objektivet.
Bländaren
Bländaren är ett justerbart ”hål” i kamerans objektiv. Du kan ställa in hur stor du vill att bländaren skall vara och därmed även påverka hur mycket ljus som träffar sensorn. Ju större bländare du använder, ju mer ljus kommer att träffa sensorn, men olika bländarstorlekar påverkar även bilden på andra sätt.
Slutaren
Slutaren är en ”dörr” som öppnar sig och släpper in ljus till filmen. Du kan ställa in hur länge du vill att slutaren skall vara öppen och därmed även påverka hur mycket ljus som träffar sensorn. Ju längre tid du har slutaren öppen, ju mer ljus kommer att träffa sensorn, men även slutaren påverkar bilden på olika sätt.
Nästa lektion
Bländaren och slutaren är grundläggande kunskap inom kamerateknik och något du måste lära dig för att kontrollera ditt bildresultat. Jag kommer ge dem en lektion var och nästa gång börjar vi med bländaren. Hoppas du hänger med!
Ställ frågor och kommentera!
Ställ gärna frågor om detta avsnitt genom kommentarsfunktionen i bloggen nedan så får du garanterat svar inom kort!
nov 2, 2010
Har du en systemkamera som du inte vet hur du använder? Vill du lära dig mer om hur man tar bättre bilder? Då skall du följa min fotokurs här i bloggen.
Bakgrunden till kursen är att jag för tio år sedan arbetade som fotolärare inom kamerateknik, bildkomposition och mörkrumsteknik åt ett bildningsförbund. Materialet jag skrev då finns kvar och jag tänkte nu dela med mig av det i korta kursdelar. Jag vet att det finns ett stort intresse då jag ofta får frågor av folk och du som är sugen kan nu följa kursen här, det dyker upp nya delar ett par gånger i veckan.
