”Your first 10 000 photographs are your worst.”
– Henri Cartier-Bresson
Objektiv forts.
Objektiv är nog det som jag får mest frågor om från nybörjare och det är väl inte så konstigt med tanke på att det är ett så pass stort område inom kameratekniken. Egentligen skulle man kunna prata hur mycket som helst om objektiv och det var även därför som jag kände att jag var tvungen att dela upp objektiv i två kursdelar.
Här kommer nu den andra delen som fördjupar dig något inom området. Mycket av texten är skriven som små tips och vare sig du väljer att följa dem eller inte så hjälper de dig förhoppningsvis att hitta egna idéer och vägar till vad som fungerar för dig.
Sensorstorlekar och beskärningsgrad
På filmens tid var det vanligt att man hade en så kallad ”småbildskamera” som använde 35mm film vars negativ var 24x36mm stort. Ok, men varför är det då så intressant nu? Jo, det är nämligen så att den brännvidd som står på ditt objektiv och den bildvinkel som objektivet fångar upp kan man säga är beräknat utifrån storleken på detta analoga negativ, men eftersom många digitala systemkameror idag har en mindre sensor än 24x36mm blir följden av detta att dina objektiv får en längre brännvidd än vad som står angivet.
Detta är dock en sanning med modifikation. Faktum är att en mindre sensor inte utnyttjar hela den bildytan som objektivet fångar upp. Det innebär i praktiken att bildvinkeln som faktiskt träffar sensorn blir mindre. Det handlar alltså egentligen inte om en förlängning av brännvidden, utan om en beskärning av bilden. Olika kameror beskär olika mycket beroende på sensorstorleken. Denna beskärning kallas ibland för ”brännviddsförlängning” men borde egentligen kallas för ”beskärningsfaktor”.
Normala beskärningsfaktorer är 1,3x, 1,5x, 1,6x, 2,0x eller ingen alls, vilket då kallas för att kameran är ”fullformat” och har då alltså en sensor som är just 24x36mm.
Det kan vara intressant för dig att ta reda på vilken beskärningsfaktor som din kamera har så att du kan räkna ut motsvarigheten i brännvidd på dina objektiv. Använder du exempelvis en kamera med en faktor på 1,6x så innebär det att ditt 50mm egentligen motsvarar är ett 80mm, vilket faktiskt är en perfekt längd för porträtt.
Fördelen med beskärningsfaktorn är att dina objektiv ”blir längre”, ett 300mm motsvarar helt plötsligt 480mm med en faktor på 1,6x, vilket ju är kanon när du skall fotografera fåglar, djur, sport etc. En annan fördel är att dessa sensorer enbart utnyttjar centrumdelarna av linserna i ditt objektiv, vilket alltid är där som bilderna blir som skarpast. Använder du en fullformatkamera som utnyttjar mer av objektivets kanter är det därför viktigt att du väljer objektiv av bra kvalitet.
Nackdelarna med mindre sensorer är dock att dina vidvinkelobjektiv inte blir lika vidvinkliga. Ett 20mm objektiv exempelvis, blir 32mm med en beskärningsfaktor på 1,6x. Ännu en nackdel är att du behöver förstora bilderna mer från en mindre sensor vilket ofta resulterar i något brusigare bilder, skillnaden mellan en mindre sensor och en fullformat är dock hårfin idag, även om det givetvis också går att debattera.
Fokusering
För att få skärpa i din bild krävs att du fokuserar på ditt huvudmotiv. Ju större bländare, ju längre objektiv och ju närmare ditt motiv du är, ju mer noga är det att fokusera rätt eftersom skärpedjupet då blir kortare. Förr i tiden fokuserade man manuellt med sitt objektiv genom att vrida på det och även om en del fortfarande använder sådana objektiv så fokuserar de flesta objektiv idag automatiskt. Autofokus fungerar med hjälp av en motor som antingen sitter i själva kamerahuset eller i objektivet. Dessa objektiv brukar även ha en knapp som det står AF/MF på, där du kan välja bort autofokus och använda manuell fokusering om du nu föredrar det eller om situationen kräver det.
Autofokuseringen startar vanligen då du trycker ner din avtryckare halvvägs. På de flesta systemkameror kan du välja var i bilden kameran skall fokusera, men det finns oftast också lägen där den fokuserar på rätt objekt genom att mäta kontraster i bilden.
Fördelarna med autofokus är att det går snabbt. Nackdelen är att kamerans fokusering i vissa lägen kan bli förvirrad och fokusera på fel objekt, till exempel om du vill fokusera på en fågel som sitter bakom massor av grenar. Kameran kan då tro att det är grenarna som är huvudobjektet. Autofokuseringen kan också få problem när det är mörkt eller om du försöker fokusera på ytor som saknar kontraster, till exempel en blå himmel eller en enfärgad vägg. I dessa situationer kan du vara tvungen att slå om till manuell fokus.
Bländarval och skärpa
Objektiv är aldrig som skarpast på den största eller minsta bländaren. Det kan vara bra att känna till då du väljer din bländare. Fotograferar du exempelvis ett porträtt med ett objektiv som har en maximal bländare på f/2,8 så kan det ändå vara bra att blända ner ett eller två steg för att få en skarpare bild. Detta beror ju givetvis på om situationen och bakgrunden tillåter detta. Du behöver dock aldrig vara orolig för att använda din största bländare, men om du kan så blända gärna ner ett par steg.
Samma sak gäller för små bländare. Om du exempelvis skall fotografera ett landskap med ett vidvinkelobjektiv så räcker det oftast med en bländare på f/11 eller f/16 för att skapa ett skärpedjup som går genom hela bilden. Använder du bländare så som f/22 eller ännu mindre kan många objektiv prestera sämre utåt kanterna i bilden som då blir lite mjukare eller mindre skarp.
Bildstabilisering
År 1995 introducerade Canon en ny teknik som har förändrat fotograferingen en hel del, nämligen bildstabiliserade objektiv. Image Stabilization (IS) som de kallas på Canonspråk kom att bli en riktig framgång och idag har de flesta kameratillverkare utvecklat liknande bildstabilisering med namn så som VR (Nikon), SSS (Sony), OS (Sigma), VC (Tamron), SR (Pentax) etc. Systemen fungerar på lite olika sätt men grundtanken är densamma, att du som fotograf skall kunna ta skarpare bilder på längre slutartider när du handhåller din kamera.
Kommer du ihåg att jag i kursdel 3 om slutaren skrev: ”En tumregel för att undvika detta är att om du skall handhålla din kamera så skall din slutartid vara minst lika snabb som längden (brännvidden) på ditt objektiv. Alltså, använder du ett teleobjektiv som är 400mm långt så bör du ha en slutartid på minst 1/500 sek för att kunna handhålla kameran utan att generera så kallad skakningsoskärpa.”
Detta stämmer alltså inte längre ifall du använder ett objektiv eller en kamera med bildstabilisering. De bästa stabiliseringssystemen idag kan kompensera för cirka 4 steg, det vill säga med exemplet ovan skulle du kunna handhålla ditt 400mm objektiv med en slutartid på 1/30 sekund istället för 1/500 sekund, men det är ju alltid bättre att vara på den säkra sidan så du inte kommer hem med suddiga bilder. Givetvis fungerar inte bildstabiliseringen på rörliga motiv som du vill frysa med en kort slutartid, men på statiska motiv fungerar detta förvånansvärt bra.
Viktors tips: Bildstabilisering är ingen nödvändighet, men det är bra att känna till att det finns och att det dessutom ofta finns två versioner av samma objektiv, ett med och ett utan stabilisering. Som vanligt bör du fundera på om det är något du tror att du behöver eller inte. Givetvis är detta även en kostnadsfråga. Tänk även på att objektiv med bildstabilisering drar mer batteri än ett objektiv utan.
Motljusskydd
De flesta objektiv har ett passande motljusskydd. Det är inte alltid det följer med när du köper objektivet utan kan vara ett tillbehör du måste köpa till. Motljusskyddets främsta funktion är att förhindra ströljus från att komma in i ditt objektiv. Detta ljus är oftast någon man inte vill ha in då det kan minska kontrasten, färgmättnaden och ”stunsen” i dina bilder.
Det är speciellt viktigt att använda motljusskydd ifall du fotograferar utomhus en solig dag eller om du fotograferar i en studio och använder blixtar som är placerade på så vis att de kan generera ströljus. Jag bör väl också tillägga att det givetvis finns situationer där ströljusets effekter är något man vill ha i sina bilder, men normalt vill man det inte.
Ett motljusskydd är även ett mycket bra skydd för din kamera då du bär den på din axel och kanske råkar stöta emot saker och ting. Många motljusskydd går även att vända på så att objektivet skyddas och blir mindre då de skall packas ner i din kameraväska.
Viktors tips: Tänk på att objektivets tillverkare har lagt ner stor möda på att behandla linserna och insidan av objektivet för att minimera ströljus och reflexer. Dessutom går en stor del av pengarna du lägger när du köper ett objektiv till just olika typer av antireflexbehandlingar. Det är därför synd att förstöra detta genom att slarva med motljusskyddet.
Brytningsfel, MTF-kurvor och köptips
Objektiv är som sagt en hel vetenskap men det kan vara bra att känna till skillnaderna i kvalitet mellan ett bättre och ett sämre objektiv. Vad är det som gör ett objektiv bra? Jag skall nu nämna ytterst lite om detta.
Något som det ofta tittas på är hur stora och vilka typer av så kallade ”brytningsfel” eller ”distorsioner” objektivet genererar. Många objektiv kan prestera mycket bra i mitten av bilden, men utåt kanterna kan bilden kännas suddigare. Istället för att beskriva alla dessa brytningsfel hänvisar jag dig som är intresserad och sugen till att läsa Wikipedias sida om brytningsfel.
En annan sak värd att titta på är objektivets så kallade ”MTF-kurva” som beskriver hur väl objektivet tecknar av verkligheten, det är en graf över objektivets upplösning kan man säga. Vill du sätta dig in i det så kan du läsa mer om det på Ken Rockwells sida här.
Viktors tips: Även om brytningsfel och MTF-kurvor inte intresserar dig så rekommenderar jag att du läser en eller ett par recensioner på det objektiv du planerar att köpa INNAN du köper det. Det är stor skillnad mellan olika objektiv och det är bättre att köpa rätt från början. Tänk även på att det kan finnas objektiv från tredjepartstillverkare som presterar riktigt bra och är oftast något billigare.
Vård av kamera och objektiv
Nu när jag i princip har gått genom hela kameran så kanske det är dags att nämna lite om hur du bör vårda din kamera.
Lika mycket som en snickare behöver en hammare för att slå i en spik så behöver du din kamera för att ta en bild. Din kamera är ditt verktyg för ditt bildskapande, varken mer eller mindre. Lämnas den i garderoben blir den aldrig smutsig, repig eller skadad, men du skulle inte heller ha några fina bilder att visa upp. Många av dina bästa bilder kan mycket väl tas i situationer då kameran utsätts för ”fara” i form av fukt, smuts och/eller stötar. Kanske får den en skönhetsfläck och kanske måste den lämnas in på service ibland, men detta är normalt och en del av en kameras liv. Använd din kamera som det verktyg det faktiskt är!
Nu låter det kanske som om jag är vårdslös med min utrusning? Så är det inte alls. Jag förvarar alltid min utrustning i en väska när den inte används. På så sätt skyddas den från damm, fukt och små klåfingriga rackare. Mina objektiv har alltid ett UV-filter av hög kvalitet som skydd och för att rengöra dem har jag en blåsborste, en trasa av mikrofiber och linsvätska. Damm innanför filtret blåses bort eller borstas försiktigt av med borsten. Fingeravtryck och liknande på filtret torkas bort med trasan eller avlägsnas med hjälp av linsvätskan. Se till att köpa rengörningsutrustning för kameraoptik.
Rengöring av spegeln och sensor gör jag inte själv. Mekaniken i ditt kamerahus är mycket känslig. Dammet som syns i sökaren sitter garanterat på spegeln som fälls upp (på de allra flesta kameror) och dammet du faktiskt får på dina bilder sitter på sensorn. Spegeldammet påverkar givetvis inte bilden, men om du stör dig på att dina bilder blir väldigt dammiga så rekommenderar jag att du lämnar in kameran på en sensorrengörning.
Viktors tips: Använd gärna ett skyddsfilter eller UV-filter för att skydda dina objektiv. Det är bättre att lägga några hundra kronor på ett filter än att behöva förstöra ett objektiv för flera tusen kronor. Byt ut dessa efter några år på de blir repiga. Det gör att du slipper vara paranoid över att skada frontlinsen på objektivet! En del fotografer påstår att filtret påverkar bildens kvalitet och rent teoretisk så stämmer det givetvis, men skillnaden är så liten att den inte lär synas med blotta ögat. Dock rekommenderar jag att du köper filter av hög kvalitet som har så kallad ”multi-coating”.
Nästa lektion
Kameran är nu genomgången. Det kommer bli ett avsnitt om blixtfotografering framöver, men i nästa kursdel skall jag skriva om ljus, ljusmätning och exponeringskompensation. Nu börjar det mer kreativa! Spännande eller hur?